Främjandeförbudet och EU-domstolens Sjöberg och Gerdin

Uppdaterad oktober 2026

Licensierad

Tillgängligt i SE

Snabba uttag

Endast 18+

Främjandeförbudet i 19 kap. spellagen är en av de mer underbelysta delarna av svensk spelreglering. Det handlar om förbudet att i förvärvssyfte främja spel utan nödvändig licens, och dess giltighet vilar dels på svensk lag, dels på en EU-rättslig prövning som gjordes redan 2010 av EU-domstolen i de förenade målen Sjöberg och Gerdin. Den här sidan går igenom paragrafen, utvidgningen genom prop. 2021/22:242 och hur EU-rätten satt ramarna.

Främjandeförbudets ordalydelse och tillämpningsområde

Främjandeförbudet finns i 19 kap. spellagen och innebär att det är otillåtet att i förvärvssyfte främja deltagande i spel som tillhandahålls utan nödvändig licens. Det är inte själva spelandet som förbjuds genom denna paragraf, utan kommersiell befordran av sådant spel. Marknadsföringsbestämmelser för spel finns i 15 kap. spellagen, där måttfullhetskravet och reklamförbudet för spel utan licens också är reglerade.

För en närmare genomgång av 14 kap. och spellagens uppbyggnad i sin helhet, se sidan rättsgrunden i 14 kap.

Utvidgningen 2023 – prop. 2021/22:242

Genom proposition 2021/22:242, beslutad genom betänkande 2022/23:KrU2, utvidgades främjandeförbudet under 2023. Lagstiftaren ville täcka nyare former av kommersiell befordran som inte uttryckligen omfattades av den ursprungliga formuleringen.

Bland de tillkomna områdena märks följande:

• Affiliatemarknadsföring – länkar och rekommendationer i förvärvssyfte.
• Rabattkoder och annonseringskoder kopplade till operatörer utan svensk licens.
• Teknisk support och konsulttjänster som understödjer olicensierat spelverksamhet riktad mot svenska konsumenter.
• Innehållsfinansiering av material som främjar deltagande i olicensierat spel.

Avsikten med utvidgningen var att stänga kringgåendevägar som vuxit fram efter omregleringen 2019. Spelinspektionen fick samtidigt utökade verktyg för tillsyn, vilket framgår av genomgången av spellagens räckvidd.

Spelinspektionens tillsynspraxis efter 2023

Efter ikraftträdandet av den utvidgade lydelsen har Spelinspektionen tagit fram ett antal vägledande tillsynsbeslut. Tillsynsinitiativen ökade under 2025 med cirka 49 procent jämfört med 2024, enligt myndighetens egen statistik. Många av besluten gäller affiliateaktörer som riktat svenskspråkigt material mot svenska konsumenter med syfte att förmedla trafik till operatörer utan svensk licens.

Beslutens praktiska räckvidd har varit omdiskuterad. Aktörer hemmahörande utanför Sverige har ofta hävdat att de inte omfattas av svensk jurisdiktion. Spelinspektionen har gjort gällande att marknadsföring riktad mot svenska konsumenter, på svenska och med svenska referenspunkter, är att betrakta som främjande som sker i Sverige – oavsett serverplacering. Frågan om sökmotorers och plattformars eget ansvar är ännu inte fullt prövad i praxis, vilket också uppmärksammades i Riksrevisionens granskning RiR 2024.

EU-rättens proportionalitetstest

Främjandeförbudet är en inskränkning i den fria rörligheten för tjänster enligt artikel 56 FEUF (tidigare artikel 49 EG). En sådan inskränkning är endast tillåten om den uppfyller de fyra villkor som EU-domstolen formulerat genom Gebhard-testet:

1. Den ska tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.
2. Den ska motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset.
3. Den ska vara ägnad att säkerställa det mål den eftersträvar.
4. Den ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet (proportionalitet i strikt mening).

Vad gäller spel har EU-domstolen i flera mål accepterat att tvingande hänsyn till konsumentskydd och bekämpning av spelberoende kan motivera nationella inskränkningar. Spelområdet har en särställning i EU-rätten – medlemsstaterna har ett betydande utrymme att utforma egna regler så länge proportionalitetskravet respekteras.

Sjöberg och Gerdin – C-447/08 och C-448/08

EU-domstolen avgjorde de förenade målen C-447/08 och C-448/08 (Sjöberg och Gerdin) genom dom den 8 juli 2010. Målen rörde två svenska tidningsutgivare som åtalats för att i sina tidningar ha publicerat annonser för utländska spelbolag, vilket var otillåtet enligt den dåvarande lotterilagens främjandeförbud.

Tingsrätten begärde förhandsavgörande från EU-domstolen om förenligheten med fri rörlighet för tjänster. EU-domstolens svar var att främjandeförbudet i princip är förenligt med EU-rätten under förutsättning att det tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och kan motiveras av tvingande hänsyn till konsumentskydd och bekämpning av spelberoende.

Domstolen påpekade dock samtidigt att de straffrättsliga sanktionerna måste vara proportionerliga, och att en medlemsstat inte får använda spelreglering enbart som en intäktskälla för staten – reglerna måste motiveras av konsekvent och systematiskt verkställda allmänintressehänsyn. Ett tillägg som varit av betydelse för senare debatt är att domstolen menade att de straffrättsliga reaktionerna inte fick vara strängare mot främjande av utländska än mot främjande av inhemska spel – vilket den dåvarande svenska regleringen var.

Det är värt att notera att Sjöberg och Gerdin avgjordes under den upphävda lotterilagen (1994:1000), inte under nuvarande spellag. Lotterilagen upphörde att gälla den 1 januari 2019 i samband med att spellagen trädde i kraft. Domstolens slutsatser om främjandeförbudets förenlighet med EU-rätten anses dock fortsatt vägledande för motsvarande bestämmelse i spellagen, eftersom rättsförhållandena är så strukturellt lika – en analys som bekräftas i Svensk Juristtidnings referat av avgörandet.

Senare EU-rättslig utveckling

Sedan Sjöberg och Gerdin har EU-domstolen fortsatt att pröva olika spelregleringsfrågor. Domstolen har genomgående markerat att medlemsstaterna har ett betydande utrymme att forma egna spelpolicyer, så länge:

• Reglerna är icke-diskriminerande mot leverantörer från andra medlemsstater.
• De motiveras av samhällsintresse, framför allt konsumentskydd och förhindrande av spelberoende.
• De är konsekvent och systematiskt verkställda.
• De är proportionerliga i förhållande till de mål som eftersträvas.

Den svenska modellen efter 2019 – licenskrav med starka konsumentskyddsåtgärder, Spelpaus.se och måttfullhetskrav i marknadsföring – är konstruerad för att passa inom det EU-rättsliga ramverket. Främjandeförbudet ses som en integrerad del av denna konstruktion, motiverad just av att den bidrar till att kanalisera spelandet till den reglerade marknaden.

Praktisk innebörd för affärsverksamhet i Sverige

För den som driver verksamhet i Sverige – tidning, blogg, podcast, sökmotor, affiliateplattform eller teknisk leverantör – innebär den nuvarande regleringen att man inte i förvärvssyfte får främja deltagande i spel utan svensk licens som riktas mot svenska konsumenter. Det inbegriper avgifter eller provision från olicensierade operatörer, redaktionellt innehåll vars syfte är trafikgenerering till olicensierade operatörer, samt produktintegrationer.

Förbudet träffar däremot inte ren informationsförmedling – en webbplats som beskriver rättsläget, riskbilden och konsumentskyddssituationen kring spel utan svensk licens, utan kommersiell befordringssyfte, bedöms inte som främjande i lagens mening. Skiljelinjen mellan upplysning och kommersiellt främjande är central, och varje publikation behöver göra sin egen bedömning.

För spelaren själv har förbudet ingen direkt rättsverkan – den enskildes deltagande omfattas inte. Den rättsliga distinktionen behandlas i rättsläget för spelaren.

Ansvarsfullt spelande

Spel kan vara beroendeframkallande. Anonymt och kostnadsfritt stöd finns att tillgå.

• Stödlinjen – 020-81 91 00, vardagar 9-17, måndag och torsdag till 21. Chatt och mejl via stodlinjen.se.
• Spelpaus.se – spelpaus.se via BankID.
• Folkhälsomyndigheten – kunskapsstöd på folkhalsomyndigheten.se/spelprevention.

Om författaren

Henrik Lindqvist är skribent och analytiker med inriktning på svensk spelreglering, licenssystem och internationell jämförande spellagstiftning. Han har följt utvecklingen av den svenska spelmarknaden sedan omregleringen 2019 och bevakar löpande beslut från Spelinspektionen samt EU-domstolens praxis kring gränsöverskridande spel.

Mer om Henrik Lindqvist

Skapad av redaktionen på ”Casino Utan Spelpaus”.